Till startsida



Historiskt perspektiv del 1Historiskt perspektiv del 1
1600-Talets historia Del 11600-Talets historia Del 1

"Vibyggerå Socken"

Historiskt perspektiv del 2

GamlaKyrkan
"Vibyggerå gamla kyrka"

En demografisk beräkning har visat att vid kyrkans byggnad på 1200-1300 talet utgjorde socknens innebyggare ca: 600 personer. År 1314 stavades sockennamnet Vibyggerå, - Vibygioradh – ”skogsbornas område” Namnet har undergått olika stavningar men den nuvarande stavningen är från år 1795 dock med dubbelt V – Wibyggerå. Vibyggerå socken, som var eget pastorat, blev sannolikt efter digerdöden på 1300-talet annex under Nordingrå, som då var prosteri för hela Ångermanland.
Från denna tid och in på 1500-talet finns inga dokument rörande Vibyggerå, förutom uppgiften om att ärkebiskop Jöns Håkansson 1425 utfärdade en stadga för kyrkostyrelserna. Vibyggerå har inte haft någon stormanssläkt eller någon kungsgård eller liknande, som satt spår i historien. Några kända namn kommer senare i min framställning En icke oväsentlig händelse kan antecknas.

År 1516 fick socknen den första kyrkklockan. På klockan fanns inskriften ”Hjälp Gud att jag väl beflitar mig om det goda”. Vid Gustaf Vasas indragning av kyrkornas egendom erlade socknen lösen för klockan med 69 mark 7 öre penningar och 3 skeppspund 4 lispund, motsvarande (ca 537 kg) koppar.

Först genom den skatteläggning, som konung Gustav Wasa genomförde år 1550 får vi en tydlig bild av Vibyggerå socken. ”Skatte Bokenn aff Ångermanne Land pro anno 1550” är socknens alla byar, 30 stycken upptagna med sina brukare och här kan man se, vilken som i den egna släkten fanns på gårdarna vid denna tidpunkt.

Grunderna för skatten är noggrant redovisade i Skatte Bokenn och det är av stort intresse att läsa denna med det språk, som var 15-hundratalets skriftspråk. 1539 får vi den första kartan över området, Carta Marina. Den upptar inte namnet Vibyggerå men intressant är, att vi på den finner namnet på Skuleberget – Scula Mons. Under 16-hundratalet finns ett antal kartor, intressanta genom att de i olika namnformer över landskapet ger en god bild av den utveckling, som kom att i ett intensivt tempo sätta namn på landskapet, byar och orter som stärker vår kunskap och insikt om vår egen socken.

I vår ägo finns en karta av den kände lantmätaren Anders Bure, från år 1658. Den kartan har jag inte funnit redovisad i någon av alla framställningar som olika författare alltifrån Carta Marina av Olaus Magnus 1539 gjort i uppsatser och forskningar om ortsnamn inom området. Kartan förvärvades på ett antikvariat i Lund på 50-talet. De skattepliktiga gårdarna upptogs från nummer 1 och framåt och blev grund för vad vi nu kallar för fastighetsregistret och senare för mantalsskrivningarna. Härigenom kan vi följa gårdens öden efter år 1550. Efter 1684 års kyrkolag, som föreskrev att prästerna skulle föra födelse, vigsel och dödsbok, har vi fått namnen på sockenborna , ner till i många fall år 1630.

Då kom också dessa böcker att ha samma nummer för gården som senare skattelängderna. Konung Gustav skapade ett utomordentligt skattesystem som, senare under 16-hundra talet förbättrades av Axel Oxenstjerna och anses vara ett av de bästa folkbokföringssystemen i världen. Från år 1593 finns i kyrkans handlingar uppgifter på de komministrar som funnits i socknen med namn och tjänstgöringsår under den tid socknen var annex till Nordingrå.

Redan här i slutet på 15-hundra talet, möter vi i skrift den första historien om Skuleberget och grottan. Komministern Erici Sanderus, med vid Uppsala möte 1593, fick som efterträdare, enligt sägnen kappelanen Andreas. Han inträngde i den redan då bekanta hålan i Skuleberget och, efter att ha kämpat med trollen därinne, mistat förståndet. En kyrkans regentlängd kommer senare i min framställning.

Ärkebiskop Jakob Ulfsson reste år 1507 på Norrlandsstigen genom Vibyggerå. År 1557 reste riksrådet Ture Persson Bielke samma väg och från den resan finns en karta från Skog till Nordmaling av hans väg och på denna karta är vår hemby Berg utsatt såsom skjutsställe. Karl IX reste runt Bottniska viken år 1602 och det sades att förbättring av vägen härefter skedde efter kungens påpekande.


Sigge Hansson
Historiskt perspektiv del 1Historiskt perspektiv del 1
1600-Talets historia Del 11600-Talets historia Del 1


Till startsida